| Jan M Andersson |
Om vi inte fanns kvar då... Vi människor. Hade 2016 ens funnits? Ingen hade ju vetat. Eller hade kanske någon insekt känt till det? Finns det intelligens bland småkrypen? Jag menar, samma slags intelligens som vi människor har? Nä! Nuet hade funnits men ingen hade kallat det 2016.
Men nu ska jag inte fördjupa mig i det. Anledningen till att jag skrev så här överhuvudtaget var att du skulle få en inblick i hur otroligt tramsig den här bloggen kan vara. Men ibland kan jag säkert hitta nått allvarligt att skriva om också. Men det blir nog mer sällan.
I dag såg jag på filmen "En man som heter Ove". En av de bättre svenska filmer jag sett på ett tag, och där Rolf Lassgård gestaltar Ove, den före detta ordföranden i bostadsrättsföreningen, med den äran. Ove är något av en ordningsman i kvarteret där han bor, oftast en rätt otrevlig sådan. Men fler och fler sympatiska sidor uppenbarar sig hos honom. Det är en tragikomisk film om en mycket ensam man som inte vågar berätta om sig själv. Helst av allt vill han avsluta sitt liv på denna jord för att möta någon han håller av. Men det går inte riktigt som han har tänkt. Filmen bjuder på många skratt men är väldigt tung i grund och botten. Den är varm och jag gillade den å ger fyra av fem hagelskott. Bra där, Hannes Holm (regissör) och övriga bakom denna film.
Har ni inte sett den än så gör det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar